Gioia har idag varit på lydnadstävling. Inte ett enda moment satt som det skulle. Jag fattade ingenting. Det började redan vid platsliggningen. Hon låg bredvid en Dobermann som pep hela tiden. Allt gick ändå bra tills jag var påväg tillbaka och såg att hon låg och vibrerade med en svans som var utom kontroll. Jag gjorde mitt bästa för att ignorera henne men så fort jag ställt mig vid hennes sida flög hon upp och såg jättestolt ut. Vi lyckades skrapa ihop 125,5p med en nolla på apporteringen. Jag kan väl inte direkt skryta med att vi tränat jättemycket sedan förra tävlingen men när jag körde igenom henne i veckan satt alla moment kanonfint. Knasfia. Här är tävlingsprotokollet.

Aja, vi blickar framåt och hoppas kunna vara med på tvådagars tävling i Nordmaling i mitten på juli. Annars blir nästa start hemma i augusti.

Förresten, när jag satt och tittade på de andra ekipagen strök jag Gioia på magen och upptäckte att hon har mjölk i tissorna. Kan man skylla allt på att hon är skendräktig??   

Min vackraste finaste rödskalle!

Nu ska hon förberedas för kennelträff och utställning med bad och kroppsstrumpa. Kvällen är räddad.

Mäh... var tog hon vägen??!